Gustavsberg, den 16 augusti 2019
Så kom vi äntligen iväg mot vårt stora äventyr! Precis som alla har sagt blir man nog aldrig helt färdig men nu. NU kände vi oss tillräckligt redo.
Till A-bryggan i Gustavsberg kom våra vänner och familjer och vinkade av oss. Det kändes både varmt och lite vemodigt att säga hej då.
Hej då! Hoppas vi ses snart och att ni kommer och hälsar på!
Tack snälla bryggrannarna Janne, Nettan och Björn. Tack våra käraste! Marianne och Kurt, Fredric och Rebecca, Christina, Jesper och Caspar (och Anton som var med via tankelänk från Linköping). Tack Eva, Mia och Annica. Känns skönt att ni alla ville och kunde komma! Sist men inte minst, tack Michael för att du har stöttat oss med både hemmet, alla prylar… och du vet ju… Hoppas att du får lite lugn och ro nu när vi har åkt.
Vi vill också passa på att tacka för alla omtänksamma presenter vi fick! Där var spännande drycker i fina flaskor, syndigt fikabröd från flotta bagerier och annat omsorgsfullt hembakat, böcker vi ser fram emot att läsa under mörka tropiska kvällar, där var flygfoto över Gustavsberg som vi kan ta fram om hemlängtan sätter in, då kan vi trösta oss med finaste chokladen, skor som passar på resan och till och med nyplockad svamp att lägga i frysen. Och otippat – blommor som passar på en båt!
Stor tack!
Andra som har varit entusiastiska påhejare och som vi uppskattar mycket är naturligtvis Jonas på sin Arcona 400, ”Liv”, med familj som har jobbat parallellt med oss på Ekobacken hela våren och som åker med sina med tre barn nästa år. Kaxigt! Vi ser fram emot att återse er på haven!
Speciellt tack till Ola som med sina ovärderliga breddkunskaper tålmodigt bollat idéer – allt mellan ”antenn och jord” – och som också är en kär vän.
Fler bryggrannar är Eric & Katarina med sin Arcona 400, ”Modesty Blaise” , Dufouren längst ut på bryggan med besättning från Sollentuna (vi vet inte vad ni heter men vi gillar er!), ja det är så många trevliga som har tagit sig tid att stannat till och hejat på oss som vi tyvärr missat namnen på men ni vet nog vilka vi menar…